Bohemian chic

 
 
Vill visa er dessa galet snygga fjäderörhängen (som jag här använder som håraccessoarer) designade av min kusin. Dom är helt fantastiska! Jag har två stycken i på bilden som ni kan se, en lång och en kort. Älskar dom, man kan ha dom en i varje öra, en i ett öra eller som här så kan man göra en snygg håruppsättning med dom. Känner mig galet boho-chic när jag använder dom. Så fina detaljer på dom också, små små guldiga Buddah längst upp. Hon har även fina halsband och fjäderörhängen som är kortare i andra färger, ska visa er dom i ett annat inlägg.
 
Är ni intresserade av att köpa så är det bara att mejla henne på artbytiffy@outlook.com eller skriv här under så hjälper jag er. Kram ♥

Fjärilar på väggen

 
Klädstången är från IKEA, fjärilarna köpte jag i mängder på en utförsäljning på Dimoda för några år sen. Har ni sett fjärilarna på väggen i Serena's rum i Gossip Girl? Det var därifrån jag blev fick lite inspo och ville också ha på min vägg.
 

Att hitta lyckan igen

 
Hörrni! Det här är så viktigt!
 
Jag känner så många som stessar sig till max, jobbar som galningar och som inte känner av sina gränser och inte lyssnar när kroppen och hjärnan säger stopp. Själv har jag inte lyssnat på min kropps signaler det senaste halvåret. I december jobbade jag 200 timmar, om det inte var mer. Jag hade 4 jobb och ville vara alla till lags, dessutom jobbade jag bara på ställen där man inte får raster och aldrig har chansen att sätta sig ner i lugn och ro och äta mat. Känner du igen dig? Man vill vara en bra anställd, tacka ja till alla jobberbjudanden och tacka ja till alla nya uppgifter och arbetspass. Hallå, lyssna nu här! Det är LIVSFARLIGT att köra såhär hårt! Jag är bara 24 år och ska leva i många många år till. Det funkar inte att stressa ihjäl sig såhär. Är du också påväg att bli utbränd så behöver du agera nu innan det är för sent.
 
Mitt i alla stress och press tappade jag bort mig själv. Jag orkade ingenting, jag blev irriterad på allt och alla, jag sa upp kontakten med min finaste vän för jag orkade inte prata i telefon, jag orkade inte svara på sms jag orkade och hann inte umgås med någon. Jag fick ångest för jag såg hur besvikna alla blev på mig, men jag orkade ingenting och därför tog jag avstånd istället. Jag fick fruktansvärd migrän nästan varje dag, ibland hemsk ögonmigrän till och med så jag tappade synen helt och hållet i uppemot en halvtimma. Min hjärna hängde inte med och jag försökte förstå vad som hände. När jag kom hem till min lägenhet och var själv så hörde jag öronen ringa, orkade inte äta någon mat, orkade inte höra mina egna tankar snurra vilket ledde till att jag då ville jag döva min ångest med att boka upp mig på ännu mera så jag inte skulle behöva känna ångesten när det blev tyst.
 
En lördag när jag skulle till jobbet så small det. Känslan i min kropp när hela hjärnan kändes som den kollapsade och rädslan när migränen slår dig så hårt i huvudet att du tror att du fått en stroke, du får inte ut meningarna rätt, tankarna snurrar och dina ben orkar inte bära dig. Det är hemskt! Snälla ni, gå inte så långt som jag gått utan ta tag i det. Gå till läkaren, prata med eran familj eller de runtomkring er. Gör vad som helst!
 
Efter en vecka då jag fått vila upp mig, tagit det lungt, druckit te i mängder, kollat i inredningstidningar, mediterat, träffat mina fina vänner och ätit god mat så känner jag att jag börjar hitta mitt inre lugn och bli mig själv igen. Eller ja, det känns som jag är en liten bit påväg i alla fall, vilket jag är väldigt tacksam för. Dessutom är jag så tacksam att de runtomkring mig och i min vardag är så förstående, jag tror de märkt på mig att jag inte mått bra det senaste 7 månaderna. Fast jag tror ändå att det känns mer inuti än vad det setts utanpå.
 
Det jag vill säga är i alla fall att ta tag i erat liv innan det är försent. Man ska inte behöva leva med ångest, vara stressad 24 timmar om dygnet och inte kunna gå utan för dörren utan att världen snurrar och migränen är ett faktum. Ta hand om er innan det är försent ♥